Tiden går alldeles för fort

Alldeles nyss låg det 5 små blinda, underbart söta och mysigt tuttande små hjärtegryn i bolådan. Små troll med förmåga att protestera väldigt högt vid varje vägning. Det slutar aldrig att förvåna mig hur en sån liten kropp kan låta så högt. Dessa små ullbollar har nu fyllt 7 veckor. För familjerna som väntar på att få hämta hem deras lilla älskling går tiden väldigt långsamt. För mig är det precis tvärtom, dagarna försvinner alldeles för fort. 

Med åldern kommer större och större utrymmen för bebisarna. Med större utrymmen kommer också oändligt massa fiffiga ställen för de små att sova på. Jag hinner bli halvt (helt?) panikslagen innan jag hittar den sista lilla, tryggt snusande som förvånat tittar upp och undrar varför jag springer runt och ropar hela tiden…

Mammorna Tallou och Nayla gör ett fantastiskt jobb med sina små telingar. Alla 5 är trygga, nyfikna, busiga, gosiga, supersöta och alldeles underbara små katter med fantastiska personligheter. De har också fina huvuden, bra profiler, bra proportioner och väldigt fin ögonfärg. Dessutom har de alla fått både sockar och kilar så de kan ställas ut om så önskas.

Alla bebisarna har hittat sina alldeles egna familjer.

Yoki 

 

Yona

 

Yas

 

Isi

 

Istas

 

 

 

Det här inlägget postades i Inlägg. Bokmärk permalänken.